Quotessence
Home / Quotes / Quote by Lynda Barry

Quote by Lynda Barry

“I thought imaginary meant unseen so this imaginary friend could be anywhere. People who had them heard them speak but no one else could hear them. I wanted one and tried to conjure one in different ways but none came. Finally I just lied about having one. Which meant I had an imaginary imaginary friend.”

Quote by Lynda Barry

Work

What It Is

Browse quotes and source details for this work. more

Author

Lynda Barry
Lynda Barry

Lynda Barry, born on January 2, 1956, is a renowned cartoonist. Her works are known for their unique style and profound themes, covering personal experiences, social phenomena, and philosophical thoughts. Barry's contributions have had a significant impact on the comic industry, and her creative approach and narrative techniques have provided new perspectives for subsequent cartoonists. more

You May Also Like

“Det är en natt med strålande sol. Jag står i den täta skogen och ser bort mot mitt hus med sina disblåa väggar. Som om jag vore nyligen död och såg huset från en ny vinkel. Det har stått mer än åtti somrar. Dess trä är impregnerat med fyra gånger glädje och tre gånger sorg. När någon som bott i huset dör målas det om. Den döda personen målar själv, utan pensel, inifrån. På andra sidan är det öppen terräng. Förr en trädgård, nu förvildad. Stillastående brottsjöar av ogräs, pagoder av ogräs, framvällande text, uppsnärjdare av ogräs, en vikingaflotta av ogräs, drakhuvuden, lansar, ett ogräs-imperium! Över den förvildade trädgården flaxar skuggan av en bumerang som kastas gång på gång. Det har samband med en som bodde i huset långt före min tid. Nästan ett barn. En impuls utgår från honom, en tanke, en viljetanke: »skapa . . . rita . . .« för att hinna ut ur sitt öde. Huset liknar en barnteckning. En ställföreträdande barnslighet som växte fram därför att någon alltför tidigt avsade sig uppdraget att vara barn. Öppna dörren, stig in! Här inne är oro i taket och fred i väggarna. Över sängen hänger ett amatörsegel, föreställande ett skepp med sjutton segel, fräsande vågkammar och en vind som den förgyllda ramen inte kan hejda. Det är alltid så tidigt här inne, det är före vägskälen, före de oåterkalleliga valen. Tack för det här livet! Ändå saknar jag alternativen. Alla skisser vill bli verkliga. En motor på vattnet långt borta tänjer ut sommarnattens horisont. Både glädje och sorg sväller i daggens förstoringsglas. Vi vet det egentligen inte, men anar det: det finns ett systerliv till vårt liv, som går en helt annan trad. Medan solen brinner bakom öarna.”

“Being able to freely explore my identity through aesthetic and expressive play is a joy. Why on earth would we seek to deny that to children, the very people for whom play was not only invented but who are its most ingenious architects?”

“I remember one time as a young child playing with friends. Fantasizing, we each sketched our ideal “dream home.” Everyone else drew intricate mansions, complete with elaborate swimming pools and multi-car garages. I sketched the floor plan of a small square house, with four identically-sized square rooms: a bedroom, a living room, a kitchen/dining room, and a bathroom/laundry room. A place to sleep, a place to be, a place to eat, and a place to.. uh.. excrete. It was everything I needed. Nothing more, nothing less. They thought I was weird. I thought their mansions were full of lots of bullshit.”