“Visst fanns det form och stil i litteraturen, i konsten, i musiken! Det fanns överallt, tyckte han. Allt var i djupare mening en fråga om stil. Men det fanns något annat också. Stilen i uppträdande och handlande, en oklanderlig form i levnadssätt, ett modus vivendi i den egna privata livsföringen, en hållning mitt i all hållningslösheten, en attityd av tillkämpad stil mitt i allt det stillösa och förkonstlade. Man måste ha stil, hade Fabian en gång sagt till honom, djupt allvarlig, medan hans blå, nästan glasartade blick mörknade av ett varmt patos. Stil i liv och dikt - det är det som det kommer an på. Man måste skriva med stil, leva med stil, kanske också dö med stil.”
Book:Bröderna i Klara