Quotessence
Home / Quotes / Quote by Dr. Jacinta Mpalyenkana

Quote by Dr. Jacinta Mpalyenkana

“The only place where to experience the invisible future is in the mind. The relationships we have with our minds make all the difference.”

Quote by Dr. Jacinta Mpalyenkana

Author

Dr. Jacinta Mpalyenkana

Browse famous quotes and profile details for Dr. Jacinta Mpalyenkana. more

You May Also Like

“I believe having a vision in mind, a goal let's say, is a good thing. Unfortunately, so many of us are blinded by the greatness of our vision that paralysis and inaction sets in. What I try to do is focus on the individual steps, the moments if you will, and let them lead one to the next. The vision that eventually appears may not be exactly what you had in mind, but it will be the right one for you, because you did the work and you took the necessary action.”

“Believe in yourself. Determine to pursue your goals.”

“Sam: I wonder if we'll ever be put into songs or tales. Frodo: [turns around] What? Sam: I wonder if people will ever say, 'Let's hear about Frodo and the Ring.' And they'll say 'Yes, that's one of my favorite stories. Frodo was really courageous, wasn't he, Dad?' 'Yes, my boy, the most famousest of hobbits. And that's saying a lot.' Frodo: [continue walking] You've left out one of the chief characters - Samwise the Brave. I want to hear more about Sam. [stops and turns to Sam] Frodo: Frodo wouldn't have got far without Sam. Sam: Now Mr. Frodo, you shouldn't make fun; I was being serious. Frodo: So was I. [they continue to walk] Sam: Samwise the Brave...”

“Humankind devotes much of its collective energy to managing personal and institutional anxiety and dealing with unsuccessful efforts of its civilians to cope with the tides of shifting social and economic conditions. Every city corridor houses downtrodden citizens whom have given up on life, the dopers, smoke hounds, crack heads, and unrepentant drunkards whom spend their days pushing shopping carts and their nights sleeping in gutters. In marked contrast to these filthy and wretched souls whom inhabit the skid row of every city’s streets, all animals display an admirable state of hygiene and a zest for life. Except for poor critters sentenced to live confined in a zoo and domestic animals held captives in deplorable harvesting pens, all animals live a carefree existence that is preferable to living off stress sandwiches of modern humankind.”

“In genom tunneln av oskrivna regler, framåt till höger, tunnelbana till vänster. Invandrartjejer med hål så man ser rumpskinn pratar högljutt i mobil. Han undrar vad värdfolket tänker. De med lite mera klass som önskar bo på Östermalm men istället hamnar i Solna bär istället svarta kläder med eventuell grå detalj, silverörhängen och aldrig guld. Inte som turkarna. Dyra stora väskor slängda över axeln, senaste modet från årets sista rea. Klack klack klack låter det i väggarna och studsar tillbaka. Rumpor som svänger snabbt genom tunneln, man måste hålla tempot även om man inget har. Storstadsfolket tittar konstigt på en man som går för långsamt. Hemresan närmar sig snabbt men dagen är ännu lång. Mörkret har fallit men sömnen inträder inte än på mycket länge. Det är en välsignelse att vara stressad, tänker han och ser på människorna som skyndar förbi honom. De bildar två väggar på båda sidor av hans kropp. Men människorna runt honom är som av ett annat släkte, han vet det. Han känner det. I cirklar ut med hans kropp tänks tankar som är så långt ifrån hans verklighet trots att de trampar samma mark, sitter på samma säten, går i samma trappor. Timmarna rusar och ögonen flackar. Det tänks andra tankar, annorlunda tankar, runt i en massa av virvlande ord. Andra ord, annorlunda ord och satser och fraser och uttryck, pulserande i cirklar runt hans runda kropp: Köra en lunchsandwich med surdegsbröd på vägen och småspringa med svettpärlor i pannan i pannan till tuben. Torka svett och titta oroligt på sin smartphone. Ta ett telefonsamtal i väntan på grön gubbe, en latte i handen efter en snabblunch med en gammal kursare. Catcha upp, hänga ut, ta en öl en fika en promenad mellan 17:15 och 18:30, dra till SATS på ett pass och sen dimpa ner i tevesoffan jävligt nöjd. Storstadsslammer och stadsbor, den nya människan ställer sig i ledet. Bo i trång etta, gå på dejt med blonderad ekonom, raka pung, noppa unibrow och scrubba med facewashen. Ta en öl på uteserveringen under sommarmånader. Springa till bussen, ta väskan på cykeln och kavla upp byxbenet. Slänga yogamattan över axeln och svära över tågens försening. Traska rastlöst fram och tillbaka över perrongen, trampa sig svettig på cykeln för att man snoozat för länge. Stressen, tänker han där han svänger av mot spärrarna, det är Guds gåva till människan. (Sid. 165-6)”